Psykologisk forskning & Evidens

Vetenskaplig grund för Dypa.

Det vetenskapliga ramverket bakom våra metoder: Ambulatorisk humörregistrering (EMA), KBT-reflektion, DBT-krishantering, cirkadisk dygnsrytmreglering och lokal datasuveränitet – välgrundat, transparent och utan obestyrkta hälsopåståenden.

Redaktionell granskning: Oktober 2026 Fackgranskade källor & Kliniska riktlinjer 100 % On-Device-arkitektur
KBT- & DBT-ramverk
Ambulatorisk mätning (EMA)
100 % lokal integritet på enheten
Fackgranskade studier & DOI:er
Utvecklad som stöd vid psykoterapi
Vetenskaplig stringens

Tydlig differentiering på tre nivåer

Ansvarsfull hälsokommunikation kräver en tydlig åtskillnad mellan validerade kliniska terapier, allmän digital hälsomonitorering och själva Dypa-verktyget:

1. Kliniska terapier

Evidens för terapeutiska metoder

Kognitiv beteendeterapi (KBT), dialektisk beteendeterapi (DBT), strukturerad självobservation och IPSRT stöds av hundratals randomiserade kontrollerade studier (RCT) och internationella psykiatriska riktlinjer.

2. Digital monitorering

Evidens för mobila EMA-verktyg

Forskning kring Ecological Momentary Assessment (EMA) visar att registrering av känslor i realtid avsevärt minskar retrospektiva minnesförvrängningar (recall bias) och stärker tilltron till den egna förmågan.

3. Dypas status

Stödverktyg, inget medicinskt påstående

Dypa är ett stödverktyg för självobservation och terapeutiska processer, inte en certifierad medicinteknisk produkt och inget fristående behandlingslöfte. En utvärdering i klinisk öppenvård är för närvarande under förberedelse.

Ambulatorisk mätning

Självobservation & Humörregistrering (Ecological Momentary Assessment)

Strukturerad självobservation är en av de bärande pelarna inom modern klinisk psykologi. När individer utvärderar sitt känslomässiga mående i efterhand uppstår regelbundet systematiska kognitiva förvrängningar: Akut stress eller nyligen inträffade positiva händelser färgar minnet av de föregående veckorna oproportionerligt (det klassiska recall bias).

Genom att integrera standardiserad humörregistrering i vardagen (Ecological Momentary Assessment, EMA) dokumenteras affektiva tillstånd i realtid och i sitt naturliga sammanhang. Klinisk litteratur visar på centrala terapeutiska mekanismer:

Affektiv självmedvetenhet

Att medvetet sätta ord på och gradera känslomässiga tillstånd aktiverar prefrontala regleringsnätverk och dämpar amygdalas reaktivitet (affektmärkning enligt Lieberman et al.).

Mönster- och triggeridentifiering

Återkommande kopplingar mellan aktiviteter, sociala interaktioner, sömnfaser och humörsänkningar blir mätbara i stället för föremål för spekulationer.

Effektivare klinisk kommunikation

Värdefull terapitid slösas inte bort på att försöka rekonstruera glömda veckor; objektiva longitudinella förloppskurvor fungerar som en tillförlitlig dagordning för samtalet.

Vetenskaplig referens: Ebner-Priemer & Trull (2009); Myin-Germeys et al. (2018) understryker att elektronisk ambulatorisk mätning avsevärt ökar den ekologiska validiteten för kliniska förloppsdata jämfört med retrospektiva pappersdagböcker.
KBT-grundvalar

Kognitiv beteendeterapi (KBT): Kognitiv modell & Tankegranskning

Kognitiv beteendeterapi bygger på den etablerade premissen att känslomässiga reaktioner inte utlöses direkt av själva händelserna, utan av de automatiska tankar och tolkningar vi gör av dem (Aaron T. Becks kognitiva modell).

Dypa omsätter beprövade KBT-principer i praktisk vardaglig självreflektion:

Tankeregistrering

Vid känslomässig anspänning kan användare fånga automatiska tankar för att strukturerat identifiera kognitiva snedvridningar (som katastrofiering, tankeläsning eller svartvitt tänkande).

Kognitiv omstrukturering

Vägledande frågor uppmuntrar till att pröva automatiska antaganden mot konkreta fakta och formulera mer balanserade alternativa perspektiv.

Beteendeaktivering

Kopplingen mellan dagliga aktiviteter och humörpoäng hjälper till att identifiera positiva förstärkare och bryta depressiva passivitetsmönster.

Vetenskaplig referens: Beck (2011) och Cuijpers et al. (2019) bekräftar genom omfattande metaanalyser KBT:s överlägsna effekt vid stämnings- och ångestsyndrom genom strukturerad självobservation.
DBT & Krishantering

Dialektisk beteendeterapi (DBT): Krisstöd & Säkerhetsplanering

Dialektisk beteendeterapi, utvecklad av Marsha M. Linehan och vidareutvecklad av Christian Bohus, är den internationella guldstandarden vid emotionell instabilitet, svår affektregleringsproblematik och komplex PTSD. Metoden balanserar radikal acceptans med systematisk färdighetsträning för beteendeförändring.

Dypa integrerar interaktiva copingverktyg direkt inspirerade av DBT-moduler:

Spänningslogg (0–100 %)

Kontinuerlig skattning av subjektiv anspänningsnivå gör det möjligt att tidigt upptäcka stegrande stress och sätta in motåtgärder innan kognitiv överbelastning inträffar.

Färdigheter vid hög anspänning

Snabbt tillgängliga krisverktyg (TIPP-färdigheter, sensorisk jordning, muskelavslappning) för att tryggt hantera akuta spänningstoppar.

Medveten närvaro & Jordning

Interaktiva övningar inklusive 5-4-3-2-1-metoden, fyrkantsandning och den trygga inre platsen för att förankra uppmärksamheten och bryta dissociativa tillstånd.

Digital säkerhetsplan

Strukturerad krisplan i linje med kliniska riktlinjer som ger snabb åtkomst med ett tryck till personliga kontakter, hanteringssteg och professionella hjälplinjer.

Viktigt klargörande: De digitala färdigheterna i Dypa ersätter inte en certifierad DBT-färdighetsträningsgrupp eller individuell psykoterapi. De fungerar som ett tillgängligt vardagsstöd.
Kronobiologi & Autonomt tillstånd

Sömn, Cirkadiska rytmer & Hjärtfrekvensvariabilitet (HRV)

Dygnsrytmbiologi och stämningsstabilitet är fysiologiskt nära sammankopplade. Vid stämningssyndrom som bipolär sjukdom eller återkommande depression är rubbningar i dygnsrytmen ofta både en tidig varningssignal och en aktiv utlösare av nya episoder (som etablerats inom IPSRT av Ellen Frank).

Dypa erbjuder valfri integration med passivt registrerade fysiologiska parametrar via Apple Hälsa och Health Connect:

Sömnarkitektur och regelbundenhet

Fragmenterad sömn eller kraftigt förskjutna dygnsrytmer korrelerar direkt med minskad stresstolerans och ökad känslomässig sårbarhet efterföljande dagar.

Hjärtfrekvensvariabilitet (HRV)

Variation från slag till slag speglar det parasympatiska nervsystemets aktivitet (vagal ton) och fungerar som en objektiv markör för stressbelastning och återhämtning.

Korrelation kontra Kausalitet

Dypa åskådliggör trender för att stimulera till egenreflektion och dialog med vårdgivare; dessa värden utgör inte en medicinsk diagnos.

Vetenskaplig referens: Frank et al. (2005); Harvey (2008) belyser den avgörande nödvändigheten av att stabilisera sociala och cirkadiska rytmer för långsiktig återfallsprevention vid stämningssyndrom.
Datasuveränitet

Integritet som klinisk förutsättning: 100 % On-Device-arkitektur

Humördagböcker rymmer människors mest sårbara tankar, relationskriser och personliga anteckningar. Psykologisk självreflektion kan bara fungera uppriktigt om individen känner sig fullständigt trygg med att informationen är skyddad från dataläckor, profilering och extern övervakning.

100 % lokal lagring

Alla manuellt inmatade skattningar, tankeanteckningar, reflektioner och krisplaner sparas uteslutande lokalt i smarttelefonens säkra minne.

Inget användarkonto

Dypa kräver varken e-postadress, telefonnummer eller lösenord. Det finns ingen central serverdatabas där användarprofiler lagras.

Bearbetning i flyktigt arbetsminne

Hälsodata från Apple Hälsa eller Health Connect bearbetas uteslutande direkt i arbetsminnet (RAM) för kurvgenerering och skickas aldrig till servrar.

Noll reklamspårning från tredje part

Applikationen innehåller inga kommersiella marknadsföringsspårare, annonsnätverk eller analysverktyg från tredje part.

Dataminimering enligt art. 5 i GDPR: Det säkraste skyddet för känsliga hälsouppgifter är att aldrig samla in dem på centrala servrar från första början.
Planerad klinisk studie

Vetenskaplig forskning kring Dypa: Planerad fältutvärdering

För att undersöka den kliniska nyttan och användarupplevelsen av Dypa inom ordinarie öppenvård förbereder Foundra UG samarbetsprojekt med legitimerade psykoterapeuter och universitetskliniker.

Forskningsmål: Att studera hur strukturerad, integritetsbevarande självobservation via smarttelefon påverkar behandlingsföljsamhet, målfokus och gemensam sessionsförberedelse vid öppenvårds-KBT.

Transparensnotis: Projektet befinner sig i fasen för studieprotokollutveckling. Formell datainsamling har ännu inte påbörjats. Därför publiceras inga förhastade effektpåståenden här. Verifierade resultat kommer att redovisas öppet på denna sida.
Fackgranskad litteratur

Litteratur & Vetenskapliga källor

Metoderna i Dypa baseras på följande fackgranskade publikationer, systematiska översikter och kliniska riktlinjer:

KBT-grundvalar & Kognitiv modell

Beck, J. S. (2011). Cognitive Behavior Therapy: Basics and Beyond (2nd ed.). New York: Guilford Press.

Standardverk
DBT-PTSD & Traumaterapi

Bohus, M., Kleindienst, N., Hahn, C., et al. (2020). Dialectical Behavior Therapy for Posttraumatic Stress Disorder Compared With Cognitive Processing Therapy. JAMA Psychiatry, 77(12), 1235–1245.

doi:10.1001/jamapsychiatry.2020.2148
Ecological Momentary Assessment (EMA)

Ebner-Priemer, U. W., & Trull, T. J. (2009). Ecological momentary assessment of mood disorders and stable characteristics. Annual Review of Clinical Psychology, 5, 295–311.

doi:10.1146/annurev.clinpsy.032408.153528
Dygnsrytmterapi (IPSRT)

Frank, E., Kupfer, D. J., Thase, M. E., et al. (2005). Two-Year Outcomes for Interpersonal and Social Rhythm Therapy in Individuals With Bipolar I Disorder. Archives of General Psychiatry, 62(9), 996–1004.

doi:10.1001/archpsyc.62.9.996
Sömnarkitektur & Affekt

Harvey, A. G. (2008). Sleep and circadian rhythms in bipolar disorder: seeking synchrony, harmony, and regulation. American Journal of Psychiatry, 165(7), 820–829.

doi:10.1176/appi.ajp.2008.08010098
Validerad depressionsskala (PHQ-9)

Kroenke, K., Spitzer, R. L., & Williams, J. B. (2001). The PHQ-9: Validity of a brief depression severity measure. Journal of General Internal Medicine, 16(9), 606–613.

doi:10.1046/j.1525-1497.2001.016009606.x
DBT Krishantering & Färdigheter

Linehan, M. M. (1993). Cognitive-Behavioral Treatment of Borderline Personality Disorder. New York: Guilford Press.

Grundläggande verk
Digitala psykiatriska interventioner

Myin-Germeys, I., Kasanova, Z., Vaessen, T., et al. (2018). Ecological momentary interventions in psychiatry: The next frontier. Psychological Medicine, 48(16), 2673–2683.

doi:10.1017/S0033291718000858
Validerad ångestskala (GAD-7)

Spitzer, R. L., Kroenke, K., Williams, J. B., & Löwe, B. (2006). A brief measure for assessing generalized anxiety disorder: The GAD-7. Archives of Internal Medicine, 166(10), 1092–1097.

doi:10.1001/archinte.166.10.1092
Global Mental Health-rapport (WHO)

World Health Organization (WHO). (2022). World Mental Health Report: Transforming mental health for all. Geneva: WHO.

WHO-rapport

Vetenskapligt förankrat.
100 % privat på din smarttelefon.

Använd Dypa för personlig emotionell självreflektion eller som strukturerat stöd under psykoterapi. Utan konto, utan moln, med fullständig kontroll över dina uppgifter.

Börja gratis · Lokal lagring på enheten · Ingen registrering krävs